3 Kulturell integration

Nationell och etnisk identifiering

Våra intervjupersoner fick uppge i vilken utsträckning de ”känner sig som svenska”; med fyra svarskategorier, från ”inte alls stor” till ”mycket stor”, och andelarna för olika grupper framgår av Figur 3a. Bland unga med svensk bakgrund är det 70 % som menar att de identifierar sig med hemlandet i ”mycket stor” utsträckning, dessutom ytterligare 27 % som svarar ”ganska stor” – totalt 97 %. Den stora skillnaden mot unga med utländsk bakgrund ligger i andelen som anger ”mycket stor” – denna ligger på 6 % i generation 1 och 12 % i generation 2. Om man summerar dem som svarat ”mycket stor” och ”ganska stor” kommer man dock upp i ganska höga siffror: 66% respektive 45 %.

Figur 3a. Procentandel som anser att deras identifiering med Sverige är mycket stor, ganska stor, inte så stor respektive inte alls stor efter bakgrund

När vi jämför generation 1 och 2 inom de större ursprungskategorierna ser vi tydliga skillnader som pekar mot ökad integration mellan generationerna, vilket syns i Figur 3b.

Figur 3b. Andelen som uppger olika grad av identifiering med Sverige, uppdelat på ursprungsregion och generation.

Ökad identifiering med Sverige syns också när vi tittar på utvecklingen över tid för samma individer. I Figur 3c ser vi hur identifieringen förändras över tid för våra deltagare. För unga i generation 2 ser vi hur de rör sig mot en högre grad av identifiering än deras föräldrar, medan unga i generation 1 rör sig mot en nivå som liknar deras föräldrar.

Figur 3c. Förändringen mellan åldrarna 14 och 19 i identifiering med Sverige, och föräldrarnas identifiering med Sverige (F), uppdelat på bakgrund.

Utöver identifiering med Sverige så fick de unga också en fråga om de känner att de tillhör någon annan grupp, där de fick sexton alternativ alternativt ange “ingen annan grupp” eller ett fritextsvar. I Figur 3d ser vi att för unga med utländsk bakgrund ökar identifiering med en annan grupp från 14 till 16-års ålder. Ökningen är särskilt kraftig för unga som själva invandrat.

Figur 3d. Förändringen mellan åldrarna 14 och 16 i identifiering med annan etnisk grupp än svensk, samt föräldrars identifiering med annan etnisk grupp (F), uppdelat på bakgrund.

Unga med bakgrund i Asien har den lägsta nivån av identifiering med någon annan grupp, medan unga med bakgrund i Östeuropa, Mellanöstern och Afrika ligger på en högre nivå (Figur 3e).

Figur 3e. Identifiering med annan etnisk grupp

Våra resultat visar att etnisk identifiering förstärks under ungdomsåren och att det verkar gälla på gruppnivå för både identifieringen som svensk och för identifieringen med andra etniska grupper. I Figur 3f ser vi i vilken mån ungdomar definierar sig antingen som svensk, annan, svensk och annan eller ingen identitet. Där är det tydligt att för unga med utländsk bakgrund så är dubbla identiteter vanliga, och ökar med ålder. Figur 3g visar att detta gäller för alla våra breda ursprungsregioner men att även vid 16 års ålder så är det en majoritet med ursprung från länder i Afrika som identifierar sig primärt med ingen eller annan grupp än svensk.

Figur 3f. Förändringen mellan åldrarna 14 och 16 i etnisk identifiering (svensk/annan) uppdelat på bakgrund.

Figur 3g. Förändringen mellan åldrarna 14 och 16 i etnisk identifiering (svensk/annan) uppdelat på ursprungsregion. CILS4EU, våg 1–3.

Språk

Figur 3h visar hur två aspekter av språkförmåga varierar över generationer. Den ena indikatorn bygger på ett ordtest med 30 frågor, och den andra baseras på fyra frågor om självskattad språkförmåga, nämligen hur bra man kan läsa, skriva, tala och förstå svenska, och svar ges på en femgradig skala från ”inte alls” till ”utmärkt”. För jämförbarhet uttrycker vi båda indikatorerna på en skala från 0 till 100, där 100 är det högsta möjliga värdet (alla rätt på ordtestet och svaret ”utmärkt” på alla frågor om svenskkunskaper) och 0 är det lägsta möjliga värdet (inga rätt på ordtestet och svaret ”inte alls” på alla frågor om svenskkunskaper). Unga med svenskfödda föräldrar har förstås de bästa svenskkunskaperna, med i genomsnitt nästintill full poäng (92 %) på den självskattade indikatorn och i genomsnitt 66 % rätt på ordtestet. Unga i generation 2 har i genomsnitt svagare språkkunskaper trots att de är födda i Sverige vilket sannolikt beror på lägre exponering för svenska språket i hemmet och i skolan. Föga förvånande ligger unga som är utrikesfödda lägst i språkkunskaper.

Figur 3h. Medelvärde av självskattad svenska och resultat på ett svensktest efter bakgrund

Religion och religiositet

Ett av de områden där vi finner störst skillnad mellan unga med svensk och utländsk bakgrund är inställning till religion. Detta gäller både vilken religion man tillhör och hur religiös man är, det vill säga religiositet. De unga i vår undersökning fick frågan vilken religion de tillhör vid 14-års ålder och resultatet uppdelat på bakgrund visas i Figur 3i. Där har vi slagit samman alla religioner utöver kristendom och islam till kategorin Annan då andelen som uppgett andra religioner är väldigt liten. Bland ungdomar med svensk bakgrund är lite drygt hälften kristna och många är även icke-religiösa. Bland ungdomar med utländsk bakgrund är det ovanligt att inte ha någon religion och vi ser att runt hälften är muslimer. Runt en tredjedel är kristna.

Figur 3i. Andelen som anger att de tillhör olika religioner (kristendom, islam, annan) eller ingen religion, uppdelat på bakgrund

I Figur 3j delar vi upp religionstillhörighet efter ursprungsregioner och ser att unga med ursprung i länder i Mellanöstern och Afrika i huvudsak är muslimer. Detta gäller även för Östeuropa, vilket i stor utsträckning kan tillskrivas de unga med ursprung i Bosnien. Unga med bakgrund i övriga Europa visar liknande mönster som unga med svensk bakgrund. Störst variation hittar vi bland unga med bakgrund i länder i Asien. Där dominerar även kategorin “annan” religion, vilket inkluderar Hinduism och Buddhism.

Figur 3j. Religionstillhörighet efter ursprungsregion.

För att få en indikator på religiositet har vi frågat: “Hur viktig är religionen för dig?”. Resultatet, uppdelat på bakgrund, syns i Figur 3k (där endast de som uppgett en religiös tillhörighet är inkluderade). Här ser vi en tydlig skillnad mellan de med svenskfödda föräldrar och de med utlandsfödda föräldrar. För unga med svensk bakgrund är det bara 6% som anser att deras religion är “mycket viktig”, och 22% som tycker att den är “mycket” eller “ganska viktig”. För generation 2 är motsvarande siffror 40% respektive 81% (med liknande andelar för generation 1).

Figur 3k. Religiositet uppdelat på bakgrund. Endast de som har en religion.

Det finns dock stor variation inom gruppen unga med utländsk bakgrund, vilket syns i Figur 3l där vi delat upp gruppen efter ursprungsregion. Religiositeten är som starkast hos unga med bakgrund i länder i Mellanöstern och Afrika, där 89-92% tycker att religionen mycket eller ganska viktig.

Figur 3l. Religiositet bland unga med utländsk bakgrund efter ursprungsregion. Endast de som har en religion

Unga muslimer är oftare starkt religiösa än unga kristna. Kristna med utländsk bakgrund är dock oftare starkt religiösa än unga kristna med svensk bakgrund. Detta syns i Figur 3m.

Figur 3m. Religiositet bland kristna respektive muslimer uppdelat efter bakgrund.

En indikator på integration kan vi få genom att jämföra ungas religiositet med deras föräldrars. I Figur 3n ser vi en sådan jämförelse, uppdelad på generation och religion. Barn till kristna svenskfödda föräldrar är ofta mindre religiösa än sina föräldrar. Detta gäller även för kristna med utländsk bakgrund, men där är den religiösa överföringen starkare. Starkast är dock överföringen mellan muslimska utrikesfödda föräldrar och deras barn. Unga muslimer med utländsk bakgrund lägger i stort lika mycket vikt vid sin religion som sina föräldrar.

Figur 3n. Procentandel som som tycker att religion är inte alls viktig, inte så viktig, ganska viktig respektive mycket viktig efter bakgrund och religiös tillhörighet bland föräldrar och barn

I Figur 3o ser vi förändring över ålder i hur viktig man i genomsnitt tycker att religionen är, uppdelat på bakgrund och religion. Där ser vi att det sker en viss minskning över tid, men den är liten och ungefär lika stor för alla grupper.

Figur 3o. Religiositet vid olika åldrar, uppdelat efter bakgrund och religion.

Värderingar och attityder

Attityder till familj och sexualitet

Vi har frågat i vilken grad unga tycker att det är OK med abort, skilsmässa, homosexualitet och samboskap utan äktenskap. Andelen som i årskurs 8 har svarat att det aldrig är OK med samboskap, skilsmässa, abort respektive homosexualitet syns i Figur 3p, uppdelat på kön och bakgrund.

Figur 3p. Andelen som anger att det aldrig är OK med skilsmässa, samboende, abort respektive homosexualitet, uppdelat på bakgrund och kön.

Vi ser en viss integration då unga i generation 2 svarar ´aldrig OK´ mer sällan än unga i generation 1 även om skillnaderna är så. Det finns också en tydlig könsskillnad: flickor svarar ’aldrig OK’ i mycket lägre utsträckning än pojkar.

Vi ser även skillnader mellan unga från olika ursprungsregioner. Unga med bakgrund i länder i Afrika och Mellanöstern svarar i hög utsträckning ´aldrig OK´, men även unga med bakgrund i Asien och övriga Europa svarar oftare ´aldrig OK´ än unga med svensk bakgrund. (Figur 3q).

Figur 3q. Andelen med olika bakgrund som anger att det aldrig är OK med skilsmässa, samboende, abort respektive homosexualitet.

Minskar skillnaderna i attityder med ålder? I Figur 3r ser vi att andelen som svarar ´aldrig OK´ minskar påtagligt med ålder för både unga med svensk respektive utländsk bakgrund. Eftersom toleransen ökar lika mycket inom alla grupper kvarstår dock skillnaden mellan grupperna.

Figur 3r. Genomsnittlig andel vid 14 respektive 16 års ålder som svarat ”aldrig OK” på frågorna om samboende, skilsmässa, abort och homosexualitet. Uppdelat på bakgrund.

Attityder till jämställdhet

En aspekt av jämställdhet är arbetsdelningen mellan könen. Vi frågade vem som ska ta hand om barnen, tjäna pengar, laga mat och städa hemmet. Deltagarna kunde svara “Mest mannen”, “Mest kvinnan” eller “Båda ungefär lika mycket”. I Figur 3s visar vi andelen som svarat könsstereotypt på dessa frågor (kvinnan ska ta hand om barn, laga mat och städa medan mannan ska tjäna pengar), uppdelat efter kön och bakgrund.

I figuren ser vi stora skillnader mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund, där de senare i genomsnitt har en mer traditionell syn på vad kvinnor och män ska göra.. Vi ser även att pojkar tenderar att svara mer könsstereotypt än flickor.

Figur 3s. Andelen som ger ett könsstereotypt svar på frågor om mannen, kvinnan eller båda ungefär lika mycket ska ta hand om barn, laga mat, tjäna pengar och städa, uppdelat på bakgrund och kön.

Vi ser också vissa skillnader mellan unga från olika ursprungsregioner (i Figur 3t). Precis som frågorna om familj och sexualitet ser vi att unga med bakgrund från länder i Afrika och Mellanöstern svarar mer traditionellt. För flera av indikatorerna ligger dock unga med bakgrund i andra regioner på liknande nivåer.

Figur 3t. Andelen i olika ursprungsgrupper som ger ett könsstereotypt svar på frågor om mannen, kvinnan eller båda ungefär lika mycket ska ta hand om barn, laga mat, tjäna pengar och städa

I Figur 3u ser vi att båda unga med svensk och utländsk bakgrund i genomsnitt svarar mindre könsstereotypt på frågor om arbetsdelning när de blir äldre. Vi ser också en viss integration: Unga med olika bakgrund ligger närmare varandra i värderingar vid 19 än vid 14 års ålder, även om det kvarstår stora skillnader mellan unga med olika bakgrund.

Figur 3u. Genomsnittlig andel i olika åldrar som ger ett könsstereotypt svar på frågor om mannen, kvinnan eller båda ungefär lika mycket ska ta hand om barn, laga mat, tjäna pengar och städa, uppdelat på bakgrund.

Inställning till våld

Vi har frågat våra deltagare om de tycker att en man bör ta till våld (a) för att försvara fru och barn (b) mor förolämpningar och (c) om någon talar illa om hans familj. Resultatet, uppdelat på kön och bakgrund, visas i Figur 3v. Först kan vi notera att de största skillnaderna finns mellan pojkar och flickor. Den grupp som är mest negativt inställd till att män använder våld i dessa situationer är flickor med svensk bakgrund, följt av andra flickor.

Figur 3v. Andelen med svensk och utländsk bakgrund som anger att det är rätt för en man att gripa till våld för att försvara fru och barn, mot förolämpningar och om någon talar illa om hans familj, allt uppdelat på bakgrund och kön.

Unga med utländsk bakgrund har en högre acceptans för våld, i synnerhet när det gäller mindre allvarliga situationer som att bli utsatt för förolämpningar eller om någon talar illa om ens familj.

Vi kan också se att det finns skillnader beroende på ursprungsregion (se Figur 3w). Pojkar med bakgrund i länder i Mellanöstern och Afrika har störst acceptans för våld. När det kommer till att använda våld mot förolämpningar eller om någon talar illa om ens familj så är majoriteten inom alla grupper emot våld som lösning.

Figur 3w. Andelen från olika ursprungsgrupper som anger att det är rätt för en man att gripa till våld för att (1) försvara fru och barn, (2) mot förolämpningar och (3) om någon talar illa om hans familj, allt uppdelat på kön.

Attityder till integration

Deltagarna fick svara om de instämmer eller inte i att svenskar respektive invandrare ska göra allt för att behålla sin kultur och sina traditioner samt om svenskar och invandrare ska anpassa sig efter den andra gruppen. Resultaten visas i Figur 3x. Där ser vi att unga med utländsk bakgrund i högre utsträckning instämmer både i att invandrare och svenskar ska göra allt för att behålla sin kultur. Unga med utländsk bakgrund tycker också i högre grad att svenskar ska vara öppna för invandrares kultur och traditioner. Samtidigt så svarar fler unga med svensk bakgrund att invandrare ska anpassa sig till det svenska samhället. Vi ser alltså att både unga med svensk respektive utländsk bakgrund anser att den andra gruppen har ett större ansvar för att anpassa sig.

Figur 3x. Andelen 14-åringar som instämmer i att svenskar/invandare ska behålla sin kultur respektive anpassa sig till den andra gruppen, uppdelat på generation.