1 Strukturell integration

Ekonomi

Ett sätt att mäta en persons ekonomiska svårigheter är att fråga om man har en så kallad kontantmarginal, det vill säga om man har tillgång till en viss summa pengar om det skulle uppstå ett plötsligt behov. I vår undersökning frågade vi unga i årskurs 8: ”Om du plötsligt skulle behöva 300 kr till imorgon, skulle du kunna skaffa det då?” Summan 300 kronor är tänkt att motsvara ungefär vad det kostar att gå ut med kompisar på en aktivitet som till exempel bio, kombinerat med en enkel måltid. Andelen ja-svar på frågan är runt 70% både bland unga med svenskfödda och bland unga med utrikesfödda föräldrar. Tillgången till en liten kontantmarginal är alltså ungefär lika stor för unga med svenskfödda föräldrar, unga som invandrat (generation 1), och unga vars föräldrar invandrat (generation 2).

Figur 1a. Procent med tillgång till en kontantmarginal (300, 1,000 eller 15,000 kronor) uppdelat på ålder och bakgrund.

När de unga var 15 respektive 16 år frågade vi samma sak men för beloppet 1,000 kronor. Andelen som hade en sådan kontantmarginal ökade från 50–60% av 15-åringarna till ungefär 70% av 16-åringarna, men inte heller här ser vi några stora skillnader mellan grupperna.

När respondenterna blivit 19 år ser det annorlunda ut. Andelen som har en kontantmarginal på 1 000 kronor har sjunkit bland unga med utländsk bakgrund, och särskilt bland unga i generation 1. Vid denna tidpunkt frågar vi också om man har tillgång till en större kontantmarginal, 15 000 kronor, om man skulle behöva det inom en vecka, och även här ser det tuffare ut för unga med utländsk bakgrund.

En annan dimension av ekonomiska svårigheter visas i Figur 1b, nämligen om man ofta, ibland eller aldrig måste avstå från aktiviteter med kompisar för att man inte har råd. Även i detta fall har unga i generation 2 en lika bra situation som unga med svenskfödda föräldrar vid 14 års ålder, medan unga i generation 1 har klart större problem. Liksom i Figur 1a ser vi en försämring för unga med utländsk bakgrund till 19 års ålder, då unga både i generation 1 och generation 2 relativt ofta har svårt att ha råd med aktiviteter med kompisar.

Figur 1b. Procent som ofta, ibland, eller aldrig måste avstå från aktiviteter med kompisar för att man inte har råd, uppdelat på ålder och bakgrund.

Grundskolan

Meritvärdet i årskurs 9 är summan av en elevs betyg i olika ämnen. Fördelningen av dessa meritvärden för eleverna i vår kohort (som gick ut årskurs 9 2012) visas i Figur 1c, och medelvärdet för respektive grupp visas som vertikala linjer. På en skala från 0 till 320 var medelvärdet 217 för unga med svenskfödda föräldrar, 207 för unga i generation 2 och 201 för unga som invandrat före nio års ålder. Den grupp som sticker ut mest är de som invandrat sent (när de var 9–14 år), där det genomsnittliga meritvärdet är så lågt som 150. De sent invandrade har också en överrisk att ha mycket låga meritvärden.

Figur 1c. Fördelning av meritvärde i årskurs 9 för unga som gick ut grundskolan 2012, uppdelat på bakgrund/generation

Den stora betydelsen av invandringsålder för skolresultat framgår av Figur 1d, där vi kan se en tydlig tröskeleffekt. Om man invandrar som spädbarn eller vid 7–8 års ålder tycks inte göra någon skillnad för meritvärdet, medan varje extra år därefter har stor betydelse. Bland dem som bara gått 2–3 år i svensk skola är meritvärdena i genomsnitt mycket låga. Samma mönster syns hos både pojkar och flickor och kvarstår även när vi studerar unga inom givna ursprungsgrupper (resultat visas ej). Detta talar för att migrationsålder är en generell mycket viktig faktor för framgång i grundskolan.

Figur 1d. Genomsnittligt meritvärde (med 95-procentigt konfidensintervall) i årskurs 9 efter ålder vid invandring. Glidande medelvärden. Endast unga födda i Sverige eller invandrade före 15 års ålder.

Gymnasiet

De höga utbildningsaspirationerna bland unga med utländsk bakgrund gör att de ofta går över till studieförberedande gymnasieprogram efter grundskolan. Figur 1e visar fördelningen över valda gymnasieprogram. Totalt 70% av unga i generation 2 går över till studieförberedande program, jämfört med 61% av unga med svenskfödda föräldrar. Bland de unga i generation 1 som invandrat innan nio års ålder är andelen 66%. Det är framförallt övergången till naturprogrammet som mest skiljer sig mellan de med svensk respektive utländsk bakgrund.

Figur 1e. Direktövergång till olika program på gymnasiet efter årskurs 9, elever avgångna 2012. NA=Naturprogram; SA=Samhällsprogram; Annan HSF=Annat högskoleförberedande; Yrkes=Alla icke högskoleförberedande program.

Universitet och högskola

Att unga med utländsk bakgrund har höga utbildningsaspirationer syns även i övergången till universitets- och högskolestudier. I Figur 1f ser vi hur vanligt det är att börja universitet eller högskola vid olika nivåer av meritvärden från grundskolan. De röda linjerna, som representerar unga med utländsk bakgrund, ligger konsekvent högre än de blå linjerna (unga med svenskfödda föräldrar) för både män och kvinnor.

Figur 1f. Andelen som påbörjat universitet eller högskola senast 2020 bland unga med svensk respektive utländsk bakgrund, per kön och vid olika betygsnivåer.

Benägenheten att gå över till högre utbildning är högre bland unga med utländsk bakgrund, men i vilken mån fullföljer man utbildningen? Figur 1g visar andelarna som tagit 60, 120 respektive 180 högskolepoäng över tid efter den första starten vid universitet eller högskola. Här ser vi att efter 10-11 terminer är andelarna som nått en given mängd poäng ungefär lika hög för unga med utländsk respektive svensk bakgrund. Detta gäller för både män och kvinnor.

Figur 1g. Andelen som tagit 60, 120 respektive 180 högskolepoäng ett givet antal terminer efter den första starten vid universitet eller högskola, uppdelat på bakgrund och kön. SVF=Svenskfödda föräldrar; UB=Utländsk bakgrund.

Om vi vidare tittar på andelen som tagit en examen ett givet antal terminer efter den första starten, i Figur 1h, ser vi att efter nio terminer så har kvinnor med utländsk bakgrund ett visst försteg.

Figur 1h. Andelen som tagit en examen ett givet antal terminer efter den första starten vid universitet eller högskola, uppdelat på bakgrund och kön. SVF=Svenskfödda föräldrar; UB=Utländsk bakgrund.

Sammantaget kan vi alltså säga att den höga motivationen hos unga med utländsk bakgrund verkar ge utslag i universitetsexamina.

Gymnasie- respektive högskoleexamen vid 30 års ålder

Vi kan ännu inte följa vår kohorts utbildning längre än till 24 års ålrder. Genom att titta på tidigare kohorter kan vi få en idé om vad vi kan vänta oss i termer av avslutad utbildning. Vi måste dock vara försiktiga med att generalisera på grund av förändringar i kohorternas sammansättning.

Figur 1i visar andelen med en högskoleexamen vid 30 års ålder, uppdelat på bakgrund och generation. Där ser vi att alla grupper ökar examensfrekvensen kraftigt fram till kohorterna från det sena 1970-talet då ökningen avstannar för unga med svensk bakgrund. Likaså avtar ökningen för unga från ´sena´ generation 1, som anlänt efter åtta års ålder, för 80-tals kohorterna. I kontrast till dessa två grupper så fortsätter ökningen för de andra två grupperna av unga med utländsk bakgrund. För de yngsta kohorterna så skiljer sig dessa knappt från unga med svensk bakgrund i termer av avslutad högskoleutbildning vid 30 års ålder.

Figur 1i. Andelen i födelsekohorterna 1967–1990 från olika generationer som har en universitets- eller högskoleexamen vid 30 års ålder. SVF=Svenskfödda föräldrar.

För att förstå om resultat i Figur 1i beror på en förändring i sammansättning av grupperna med utländsk bakgrund så kan vi titta på andelen med högskoleexamen uppdelat på bakgrundsregion, vilket visas nedan i Figur 1j.

Figur 1j. Andelen i födelsekohorterna 1967–1990 som har en universitets- eller högskoleexamen vid 30 års ålder, uppdelat på bakgrundsregion. Sena generation 1 exkluderad. Glidande medelvärden. SVF=Svenskfödda föräldrar.

Vi ser att integrationen gällande högskoleexamina mellan ökar över kohorter för i stort sett alla grupper.

Om vi tittar på uppnådd gymnasieexamen vid 29 års ålder, i Figur 1k, ser vi att andelen med examen minskar något men att skillnaden mellan unga med svensk respektive utländsk bakgrund är relativt konstant över tid.

Figur 1k. Andelen i födelsekohorterna 1967–1990 från olika generationer som har en gymnasieexamen vid 29 års ålder. SVF=Svenskfödda föräldrar.

Sysselsättning vid 20-23 års ålder

I Figur 1l sammanfattas hur förändringen i sysselsättning för vår kohort under de fyra första åren efter gymnasiet. En tydlig trend är att andelen som är etablerade på arbetsmarknaden (det gröna fältet) ökar över tid.

Figur 1l. Sysselsättning år 2016–2019 efter svensk respektive utländsk bakgrund för dem som gick ut årskurs 9 år 2012. SVF=Svenskfödda föräldrar.

Unga med utländsk bakgrund är i lägre utsträckning etablerade på arbetsmarknaden, vilket beror på deras högre utbildningsaspirationer: De går oftare på universitet och högskola.

Bland unga som invandrat relativt sent är andelen som studerar på gymnasienivå på ’övertid’ hög. Andelen krymper dock kraftigt över tid.

I Figur 1m ser vi att unga som gått yrkesförberedande program är etablerade på arbetsmarknaden i högre utsträckning. Bland de som gått ett yrkesförberedande program finns dock en stor skillnaden mellan unga med svensk bakgrund (64% etablerade) och unga med utländsk bakgrund (50% etablerade). Denna svaga anknytning till arbetsmarknaden beror bara i liten grad på att unga med utländsk bakgrund oftare studerar, och den beror inte på att unga med utländsk bakgrund gått mindre efterfrågade yrkesprogram eller har lägre betyg och gapet är större för män än för kvinnor (visas ej här).

Figur 1m. Sysselsättning år 2019 efter gymnasieprogram för unga med svensk respektive utländsk bakgrund som gick ut årskurs 9 år 2012. YRK=Yrkesförberedande program; HSF=Högskoleförberedande program; ea=Ej examen; Uni/HS=Universitet eller högskola.

Figur 1n visar sysselsättningen år 2019 för de som saknade gymnasiebehörighet efter årskurs 9. Det viktigaste att notera är att de röda staplarna, som visar de utan någon form av sysselsättning, är relativt små. Runt en femtedel av de som gick ut åk 9 utan gymnasiebehörighet saknar sysselsättning, och risken för detta är högst bland unga med svensk bakgrund.

Figur 1n. Sysselsättning 2019 bland dem som var obehöriga till gymnasiet efter årskurs 9. Unga med svenskfödda föräldrar (Sv) och unga med bakgrund i olika länder/regioner (Jug=F.d. Jugoslavien; Afr=Afrika utom Nordafrika; Tur=Turkiet; M-Ö=Övriga Mellanöstern och Nordafrika; Övr Asi=Övriga Asien; Uni/HS=Universitet eller högskola.

Skillnader i inkomster mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund är det för tidigt att titta på i vår kohort där vi har data till 23 års ålder. Vi kan få en idé om hur det kommer att se ut genom att studera tidigare kohorter vid 30 års ålder. I Figur 1o illustrerar de heldragna linjerna medianinkomsten över kohorter uppdelat på bakgrund. De streckade linjerna visar den 25:e respektive 75:e inkomstpercentilen.

Figur 1o. Förvärvsinkomster (årsinkomster brutto, 100-tals kronor) vid 30 års ålder per kohort 1967–1989, uppdelat på generation. Glidande medelvärden. De heldragna linjerna visar medianinkomsten (percentil 50) och de streckade linjerna visar inkomsten vid percentil 25 respektive 75. Realinkomster, 2019 års värden

Över tid ser vi en stark utjämning av både medianinkomster och för den 75:e percentilen. Däremot kvarstår det ett stort glapp mellan dem med svensk respektive utländsk bakgrund i den 25:e percentilen. Det betyder att unga med utländsk bakgrund i högre utsträcknig har mycket låga inkomster.

Ett annat sätt att studera utbildnings- och inkomstintegration över tid är att jämföra utrikesfödda föräldrars situation med deras barns. I Figur 1p visar vi hur många procent som tillhör varje inkomstdecil samt hur många procent som har en given utbildningsnivå bland de unga vid 30 års ålder samt bland deras föräldrar, båda uppdelade på svensk respektive utländsk bakgrund. Om det inte skulle finnas några systematiska inkomstskillnader mellan grupperna med svensk respektive utländsk bakgrund så skulle det i varje decil finnas 10% av gruppen. Vi ser i figuren att i föräldragenerationen är de med utländsk bakgrund kraftigt överrepresenterade bland de med lägst inkomster, och underrepresenterade bland de med högst inkomster. I barngenerationen är överrepresentationen av de med utländsk bakgrund i de låga inkomsterna mycket mindre, och det finns ingen underrepresentation i de höga inkomstgrupperna.

Figur 1p. Inkomst- och utbildningsfördelningen bland unga, födda 1989, vid 30 års ålder och bland deras föräldrar. Föräldrars inkomster mätta när barnen var 23–27 år

Samma mönster ser vi för utbildningsnivån, där föräldragenerationen till unga med utländsk bakgrund har en lägre utbildningsnivå i genomsnitt än föräldragenerationen med svensk bakgrund. Detta har dock kraftig utjämnats i barngenerationen och andelen med högskoleutbildning är nästan identisk. Detta visar på en tydlig strukturell integration och en uppåtgående social rörlighet för barn till utlandsfödda.